Ukrainska drakdrönarna sprider skräck – ger ryssar "huvudvärk"

Under måndagen dömdes en 72-årig amerikan till sex år och 10 månaders fängelse i Ryssland. Mannen, som heter Stephen Hubbard, döms för att ha ”deltagit som legosoldat i den väpnade konflikten” efter en kort rättegång som till stor del hölls bakom stängda dörrar. Enligt nyhetsbyrån AFP tog domstolen hänsyn till att Hubbard, som erkänner brott, redan har suttit häktad sedan den 2 april 2022. Bott i Charkiv sedan 2014 Ryska åklagare hävdar att Hubbard fick minst 1 000 dollar, vilket motsvarar drygt 10 300 svenska kronor, i månaden för att gå med i en ukrainsk territoriell försvarsenhet. Han ska ha bott i den ukrainska staden Izyum i nordöstra Charkiv-regionen sedan 2014. Ryssland har nyligen fängslat och dömt ett antal amerikanska medborgare, och också genomfört ett stort fångutbyte med USA. Wall Street Journal-reportern Evan Gershkovich lämnade Ryssland i utbyte mot ryska medborgare som fängslats i USA. Två colombianska medborgare hålls också fängslade i Ryssland anklagade för att vara ”legosoldater” för Ukraina, skriver Kyiv Post.

Underrättelsekällor uppger för Kyiv Post att de nordkoreanska soldaterna var på plats i Donetskregionen för att träffa ryska soldater i utbildningssyfte. Ryssarna ska bland annat ha visat upp anfalls- och försvarstekniker innan den ukrainska roboten slog ner. 20 döda och flera skadade Totalt ska 20 soldater ha dött i den ukrainska attacken och flera skadats. Enligt uppgifterna var sex av dem nordkoreanska officerare. Den ukrainska militära underrättelsetjänsten, GUR, uppger att flera nordkoreanska soldater anlände till Ukraina förra året, bland annat ingenjörstrupper. Soldaterna från Nordkorea uppges vara en del av lösningen för att fylla behovet av soldater i den ryska armén. Lovat att skicka trupper till Ryssland Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har Ryssland stärkts sina band till Nordkorea. I utbyte har Ryssland bland annat fått tusentals containrar med vapen skickade till sig, däribland miljontals artillerigranater. Analyser har identifierat hur nordkoreanska ballistiska robotar, bland annat använts i attacker mot Kiev under sommaren Ryssland och Nordkorea undertecknade även en försvarspakt under Putins statsbesök i Nordkorea i somras. Avtalet innebär bland annat att länderna ska stödja varandra med väpnade styrkor i krig. Nordkorea meddelade även att man under sommaren skulle skicka trupper för att stötta Ryssland i de ockuperade delarna av Donetskregionen. ”En ny storhetstid” för relationen De allt mer isolerade ländernas relation förstärktes även i samband med ett statsbesök som Kim Jong Un genomförde i östra Ryssland under förra året. Kim Jong Un lämnar sällan sitt hemland och från nordkoreanskt håll beskrevs den som ”en ny storhetstid” för relationen. Under det veckolånga besöket var Kim Jong Un bland annat i hamnstaden Vladivostok, där han träffade den dåvarande försvarsminister Sergej Sjojgu. Ryska bombplan, robotar och stridsfartyg visades upp för den nordkoreanske diktatorn. Kim Jong Un träffade även Vladimir Putin under besöket, som gav honom drönare och en skottsäker väst som gåvor.

Över 60 000 ukrainska soldater har rymt från fronten sedan 2022, rapporterar Kyiv Post. Nästan hälften av fallen som den ukrainska statsåklagaren registrerat har skett i år. – Ukraina måste göra en analys och försöka komma till rätta med orsakerna till att folk lämnar, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant i svenska försvarsmakten.

Allt fler ukrainska soldater lämnar kriget olovligen, skriver Kyiv Post.  Sedan 2022 utreds över 60 000 fall av folk som deserterat och nästan hälften av dessa har inträffat bara i år.  – Nästan hela året sover jag i en skyttegrav och äter slaktavfall, medan jag ständigt får granater i huvudet, säger soldaten Oleksij till tidningen.

Allt fler deserterar, alltså att avvika från krigstjänst, från den ukrainska armén, rapporterar Kyiv Post. Tidningen skriver att fler än 60 000 brottmål har inletts som handlar om desertering sedan 2022, varav nästan hälften av fallen inträffade i år. Ex-militären och säkerhetsrådgivaren Joakim Paasikivi säger att det kan vara problematiskt att beskriva det som en trend då flera faktorer kan påverka. Men han menar att en desertering oftast grundar sig i samma sak i alla krig – en rädsla för döden. – Det som är farligast och det som folk är räddast för är att man bara ska få en grundläggande utbildning och kastas in i ett förband som inte är välskött. Då minskar chanserna för överlevnad. Men effekten av desertering är att den i sig är demoraliserande på andra. Blir det storskaliga deserteringar, vilket vi inte sett ännu, då finns det en större risk att fienden får genombrott, säger han. Olika typer av desertering Joakim Paasikivi beskriver flera olika kategorier av desertering där en av dem är att man helt enkelt inte inställer sig. – Man försöker fly landet, det är en naturlig rädsla för att hamna vid fronten och dö. Då håller man sig undan. En variant av det är att man mutar sig fri. Här har massor av folk fått sparken på inskrivningsmyndigheterna på grund av korruption. Här finns det ett korruptionsproblem och folk som inte vill rycka in och flyr landet, säger han och fortsätter: – Sen har vi de gamla vid fronten, de som har slagits länge. Många har hållit på sedan 2014 och många sedan 2022 i februari. Många menar att de som slåss vid fronten gör allt och så finns det dem som håller sig undan, att man kan fika hemma eller gå på restaurang medan andra sliter och dör vid fronten. Det kan skapa en vi och dem-känsla som kan yttra sig i att veteranerna blir trötta. Det är också förknippat med psykiska stridsskador. Det kan konsekvenserna bli Han nämner också en tredje kategori som bland annat handlar om de relativt nymobiliserade som kommer till fronten och inte är tillräckligt utbildade. Joakim Paasikivi nämner också att när man är frivillig så får man välja förband vilket kan påverka. – Här finns det ett stort missnöje. Det var alldeles nyligen det publicerades ett upprop om en bataljonschef i den ukrainska armén som hade förlorat förtroendet. Så man är beredd att gå ut och i strid och slåss för sitt land vid fronten. Men man är inte beredd att acceptera dåliga chefer som ökar risken för att man dör. Förband med dåligt rykte eller dåligt chefskap riskerar alltid fler deserteringar. Vad kan konsekvenserna bli om man överger sin post? – Det är då fängelsestraff i likhet med värnpliktsvägran i Sverige. I det perspektivet skiljer det inte sig något från övriga väst. Desertering i krigstid har alltid straffats hårt. Fängelsestraffen som det talas om i Kyiv Post är i sammanhanget rätt blygsamma när man tänker på att folk under första- och andra världskriget sköts för desertering. Nya lagen ska göra det bättre I och med den nya mobiliseringslagen som är på plats så hoppas Ukraina komma till rätta med bristen på personal som finns vid fronten och minska antalet deserteringar. – Det är naturligtvis alltid ett problem för en försvarsmakt i krig. Det är ett problem som man ser allvarligt på. Dels att man försöker åtgärda problemen, att man ser till att det inte ska vara dåligt chefskap, men det är svårt i en armé där många har slagit änge och rutinerade chefer också stupar. Man ser också till att man har en rättslig process. Man spårar upp och straffar de som har deserterat, säger Joakim Paasikivi.

I veckan attackerade Ukraina en rysk ammunitionsdepå i Tver-regionen. Explosionerna från attacken blev så kraftiga att de beskrivs som de största sedan kriget bröt ut. Attacken gav även utslag på jordbävningssensorer. Natten till lördag genomförde Ukraina två nya attacker mot militära mål och ammunitionsdepåer i Krasnodar- och Tverregionen, rapporterar Kyiv Post. Ryssland: Nedskjutna drönare orsakade explosion Attacken i Krasnodar ska ha utlöst ”massiva detonationer” och enligt ryska regionala myndigheter ska boende i området ha evakuerats, rapporterar Kyiv Independent. Attacken ska ha varit riktad mot området Tikhoretsk, där det finns en enorm ammunitionsdepå som även ska ha förvarat material skickat från Nordkorea, enligt Washington Post. Veniamin Kondratyev, guvernör i Krasnodar uppger att drönarattacken lett till detonationer av ”explosiva objekt”. Flera ukrainska drönare uppges även ha skjutits ner av det ryska luftförsvaret, vilket ska ha orsakat explosionerna. – Fallande bråte från en av dem ledde till branden som spred sig till explosiva objekt och en detonation startade, säger Kondratyev. Ny attack mot ammunitionsdepå i Tver Ukraina ska även ha slagit till mot en ammunitionsdepå i Tverregionen, bara 15 kilometer från den som attackerades tidigare i veckan. Bilder från platsen som delats av Kyiv Post visar hur himlen färgas gul och röd när en explosion plötsligt inträffar. När Tver-regionen attackerades tidigare i veckan evakuerades människor i området. Enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Tass har man även genomfört evakueringar under morgonen. Passagerare och personal på en tågstation har evakuerats, ingen uppges ha skadats.

Flyglarmet började tjuta vid klockan sex på måndagsmorgonen. Enligt uppgifter ska missilerna ha avfyrats från Ryssland mot flera ukrainska städer, däribland Kiev, Odessa, Charkiv och Zaporizjzja, skriver Kyiv Post på X. TV4 Nyheternas team, som befinner sig i Odessa, har tvingats uppsöka skyddsrum. – Luftvärnet är aktivt, säger utrikesreporter Johan Fredriksson och fortsätter. – Uppenbarligen en av de största attackerna mot Ukraina på länge. En rad städer bombade samtidigt. ”En allvarlig eskalering” Det råder just nu strömavbrott i huvudstaden, skriver Kievs borgmästare Vitali Klitschko på Telegram. – Man har också beskjutit västra delarna av landet som annars är ganska skonade från det här kriget. Staden Lviv och Lutsk i nordvästra Ukraina har drabbats av de här ryska missilattackerna. Det är en allvarlig eskalering som jag tror äger rum för Putin känner sig förödmjukad av det här intrånget som den ukrainska armén har gjort inne i Ryssland i Kurskregionen, säger Fredriksson. Initialt rapporterade det Ukrainska flygvapnet att elva ryska bombplan och ett flertal kamikazedrönare var på väg in mot landet. Senare rapporterade man om att ytterligare sex ryska bombplan var i luften, enligt Kyiv Independent.

I samband med att Ukraina har avancerat in i Kursk uppges att ett stort antal ryska soldater tagits till fånga, något Ukraina hoppas kunna utnyttja i framtida förhandlingar om fångutväxlingar med Ryssland, rapporterar Kyiv Post. Chefen för GUR, den militära ukrainska underrättelsetjänsten, Kyrylo Budanov meddelade under fredagskvällen att man från flera olika myndigheter nu anstränger sig för att få hem så många soldater som möjligt. Vill få hem kvinnor och skadade Fokus kommer att ligga på kvinnor, de som är svårt skadade och soldater som varit i fångenskap en längre tid, meddelade Budanov. – Återvändandet av ukrainska försvarare är vår högsta prioritet, sade Vasyl Malyuk, chef för den ukrainska säkerhetstjänsten SBU. Vid en eventuell fångutväxling kommer även militärer som tillfångatogs i Mariupol i början av kriget att prioriteras, samt de Krimtatarer som fängslats att få ”speciell uppmärksamhet”. Ukraina: Ryssland har initierat samtal Flera ukrainska myndigheter ska nu genomföra ett koordinerat arbete för att få så många krigsfångar som möjligt fria. De stora antalet ryssar som tillfångatagits i Kursk hoppas man ska kunna ge Ukraina övertaget i förhandlingarna. Under torsdagen meddelade Ukrainas ombudsman för mänskliga rättigheter, Dmytro Lubinets att Ryssland för första gången initierat samtal för att diskutera ett eventuellt utbyte av krigsfångar. Hundratals ska ha tillfångatagits Exakt hur många ryska soldater som tillfångatagits sedan Ukraina gick in i Kursk är oklart, men det uppges handla om ett hundratal. Säkerhetstjänsten, SBU meddelade att man tillfångatog 102 ryska militärer under en dag – fler än vad man någonsin gjort på en dag sedan kriget inleddes. Senast så många ryska soldater blivit tillfångatagna var i samband med det första Tjetjenienkriget 1996. Under året har flera fångutväxlingar skett mellan Ryssland och Ukraina. I januari släpptes bland annat 230 ukrainare mot 248 ryssar. I början på juli släpptes 75 ukrainska fångar, bland annat en del av försvararna av Ormön. Runt 100 fångar från varje sida släpptes senast i en utväxling i juli.

Attackerna ska ha skett med hjälp av drönare under lördagsmorgonen och riktats mot de tre ryska regionerna Saratov, Murmansk, and Ryazan, uppger en källa inom GUR för Kyiv Independent. Även ett oljeraffinaderi i Ryazan uppges ha skadats i en drönarattack. Det ryska försvarsministeriet uppger samtidigt att 23 drönare skjutits ner i fem andra regioner. Uppgifter: Ryskt bombplan skadades I attacken mot flygbasen Olenya i Murmansk regionen ska ett strategiskt bombplan av modellen Tu-22M3 ha skadats. Planet kan utrustas med kryssningsrobotar som har använts vid flertalet attacker mot Ukraina under kriget. Källan inom GUR uppger inte om några andra flygplan skadats i de resterande attackerna. Enligt Kyiv Post uppger en boende i närheten av flygfältet i Ryazan på sociala medier att rutorna ska ha skakat i hemmet i samband med attacken. Stubb i kontakt med Kristersson Flygbasen i Olenya ligger bara 20 mil från Finlands nordöstra gräns – och endast 37 mil från Sverige. Alexander Stubb, Finlands president, kommenterade uppgifterna om attacken inför finska medier i Paris. – Grundbudskapet är att vi inte har någon anledning att oroa oss i Finland. Vi har läget under kontroll och kan reagera. Vi har varit i kontakt med Sveriges statsminister om attacken och hur vi kommer att reagera, säger Stubb enligt Illta Sanomat. Kristersson: Vi delar Finlands budskap Samtidigt menar Stubb att Finland måste vänja sig vid att man har ett kring vid sina gränser. – Flygresan till Kiev från Helsingfors är mycket kort. Vi måste också vänja oss vid det faktum att Ukraina måste använda alla medel för att vinna detta krig, säger Stubb. En kommentar till TV4 Nyheterna skriver statsminister Kristerssons (M) biträdande presschef, Susan Vo Bergqvist att man har tät kontakt med sina grannländer, inte minst Finland om säkerhetsläget. ”Statsministern delar Finlands presidents grundläggande budskap att det inte finns skäl till oro. Vi har krig i vårt närområde och vi följer utvecklingen mycket noga”, skriver Vo Bergqvist.