Rysslands invasion av Ukraina

Hennes nya post som ordförande presenteras formellt fredagen 25 oktober, under IMF och Världsbankens årsmöte när avgående ordföranden, Förenade Arabemiratens finansminister Mohamed bin Hadi Al Hussaini, välkomnar Elisabeth Svantesson som ny ordförande för Världsbankens och IMF:s gemensamma utvecklingskommitté. – Allt man gör, både där hemma och internationellt, handlar ju om relationer, säger Svantesson. Ingen svensk har haft rollen som ordförande tidigare. Hon blir den andra ordföranden från Europa och fjärde kvinnan någonsin. ”Fullt fokus och kraft där hemma” Trots det nya internationella uppdraget kommer hon ha gott om tid för sitt arbete som Sveriges finansminister, säger hon i Nyhetsmorgon. – Jag kommer naturligtvis att lägga fullt fokus och kraft där hemma som jag alltid gör. Men det känns viktigt i en tid som det här när mycket fragmentiseras och dras isär att man hittar varandra och hittar ett sätt att jobba ihop mellan våra länder, säger finansministern. ”Handlar om relationer” Mandatperioden är vanligtvis två år och påbörjas efter ett årsmöte. Svantesson väljs för perioden 2025-2026 men kommer i praktiken redan ta över som ordförande i november 2024. I sin roll kommer Svantesson framför allt agera mötesordförande under kommitténs årsmöten, sammankalla andra möten vid behov och samråda med Världsbankens chef. Redan i hennes nuvarande jobb som Sveriges finansminister har hon fått bra relationer på internationell nivå, berättar hon i Nyhetsmorgon. – Allt man gör, både här hemma och där, handlar om relationer. – Politik är ju för människor och man gör det med människor. Man gör det tillsammans, bygger relationer och bygger broar, säger Svantesson. Världsbanksgruppen är den största kanalen för svenskt bistånd, bland annat till Ukraina, enligt regeringen. Sedan Rysslands invasion har Världsbankens banken hittills mobiliserat över 47 miljarder US-dollar i ekonomiskt stöd från givarländerna, vilket är en betydande del av det internationella ekonomiska stödet till Ukraina.

I februari tidigare i år avslöjade den tjeckiska presidenten Petr Pavel en stor nyhet under säkerhetskonferensen i München – han hade en eventuell lösning på Ukrainas stora brist på artilleriammunition. Presidenten hade lokaliserat hundratusentals granater som han ville köpa loss tillsammans med andra partners till Ukraina. – Vi kommer höra av oss till våra partners som USA, Tyskland och Sverige. Vi letar efter alla som vill delta i denna insats, säger president Pavel. Det progressiva initiativet hyllades från många håll och stöttades av bland annat Sverige. Spenderat mer på rysk olja än på stöd till Ukraina Tjeckien har kommit att positionera sig som en av Ukrainas närmaste allierade, men nya undersökningar visar att landet samtidigt profiterat på Ryssland och dess naturtillgångar. I en ny rapport från Centrum för forskning om demokrati och Centrum om forskning för energi och ren luft slår man fast att Tjeckien tillsammans med Ungern och Slovakien bibehållit eller ökat sina inköp av rysk råolja sedan den fullskaliga invasionen. "Tjeckien har spenderat över 7 miljarder euro på rysk olja och gas – mer än fem gånger de 1,29 miljarder euro som det har gett i bistånd till Ukraina”, står det i rapporten. Samtidigt ska Ryssland ha tjänat över 2,3 miljarder euro i skatteintäkter på de tjeckiska inköpen av olja. Ukraina: En besvikelse Upplägger med inköp av rysk olja har kunnat möjliggöras genom ett kryphål i sanktionerna mot Ryssland. Efter den fullskaliga invasion av Ukraina gjorde EU ett undantag för Tjeckien, som fortsatt fick importera rysk olja – i väntan på att landet skulle hitta andra alternativ, rapporterar Politico. Enligt rapporten har dock det tjeckiska beroendet av rysk olja ökat under förra året, trots att regerings avsikt var att minska beroendet. Samtidigt menar rapporten att det funnits förutsättningar för den Tjeckien att fasa ut oljan. Tjänat stora pengar på inköpen Den ryska oljan, som i genomsnitt varit 21 procent billigare än alternativet från till exempel Azerbajdzjan har även genererat stora intäkter till Tjeckien. Ett polskt företag i Tjeckien ska ha tjänat 1,2 miljarder euro på den ryska oljan. Via skatter har även den tjeckiska staten gynnats av upplägget. Den tjeckiska regeringen hävdar att de inte kan styra privata affärsbeslut, men rapporten har lett till besvikelse i Ukraina. – Det är en besvikelse att se vänliga stater gå runt avvisandet av rysk energi säger Ukrainas sanktionskommissionär Vladyslav Vlasiuk till Politco.

På begäran av norska myndigheter har Ryssland tvingats att minska sin personalstyrka på ambassaden i Norge. Beskedet kom i veckan och enligt ambassaden kommer de konsulära tjänsterna i landet att begränsas som en följd av beslutet, totalt kommer två ryska ambassadörer att arbeta kvar i Norge. ”I detta läge vidtar ambassaden åtgärder för att bibehålla konsulära mottagningar för alla typer av tjänster”, skriver ambassaden på sociala medier. Norska UD har bekräftat uppgifterna Det norska utrikesdepartementet har bekräftat uppgifterna om minskningen av antalet ryska diplomater för VG. ”UD kan bekräfta att vi över tid har haft en dialog med den ryska sidan för att säkerställa den diplomatiska närvaron i båda länderna. Det handlar inte om utvisning av diplomater från Norge”, skrev presstalesperson Ragnhild H. Simenstad i ett mejl till VG. Ryska diplomater har dock utvisats från Norge vid tidigare tillfällen. I april förra året utvisades 15 diplomater. Då ansåg den norska säkerhetspolisen, PST, att de egentligen var ryska underrättelseagenter som verkade under diplomatisk täckmantel. Innan utvisningarna hade Ryssland 40 diplomater i landet. Ryssland: ”Vårt svar kommer att vara kännbart” Den ryska ambassaden uppger att de fått krav på att genomföra minskningen av antalet diplomater senast på onsdagen, något som redan ska ha genomförts. "De ryska utlandsbeskickningarna i Norge har gjort en neddragning av diplomater och konsulära tjänstemän efter krav från norsk sida”, skriver ambassaden i ett mejl till VG. Rysslands utrikesdepartement har nu svarat på det norska beslutet, vilket man menar kommer att få konsekvenser. – Vi kommer att ta hänsyn till detta ovänliga drag när vi ritar upp våra framtida linjer mot Norge. Vi lovar att vårt svar kommer att vara kännbart, säger det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova. Kommer ha fortsatt dialog med Ryssland Det norska utrikesdepartementet uppger för Reuters att man kommer att ha en fortsatt dialog med Ryssland, för att kunna försäkra sig om att de diplomatiska relationerna upprätthålls. Enligt norska UD Enligt norska UD är det i Norges intresse att upprätthålla dialogen, som dock har försämrats sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Kedjan uppger att bland annat pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och ”betydande hyreshöjningar” ligger bakom de finansiella svårigheterna. ”Trots omfattande åtgärder för att möta dessa utmaningar, inklusive avyttringar av olönsamma restauranger, omförhandlingar av leverantörsavtal, effektivisering av bemanning och lansering av ett lojalitetsprogram, har den ekonomiska situationen tyvärr blivit ohållbar för oss”, säger Brödernas vd Richard Forsshéll i pressmeddelandet. Brödernas, som grundades 2017, har runt 70 restauranger över hela landet och 500 anställda.

Putin är tydlig: Ryssland är i krig med väst. Invasionen av Ukraina och skarpa ord om forna Sovjet har lett till en militär upprustning i grannländerna som saknar motstycke i modern tid. Enklaven Kaliningrad, där ryska Östersjöflottan har sin bas, ses som Rysslands utpost mot väst – och grannländerna förstärker nu gränserna bäst de kan. Litauen har befäst ytterligare en bro över floden Nemunas på rutten mot den ryska enklaven, skriver landets försvarsdepartement på X på onsdagen – och det är bara den senaste i raden. En enorm försvarsanläggning Sedan juli har flera broar förstärks med pansarvärnshinder, diken har grävts, barriärer byggts och minfält har lagts vid gränsen till Kaliningrad, som bara finns i rysk ägo för ett ändamål. – Det är en försvarsanläggning. Det är allting ifrån kärnvapenbunkrar till markförband. Och det måste finnas ordentliga förberedelser för att ta hand om Kaliningrad militärt och för att se till att Ryssland inte kan göra något därifrån i händelse av ett krig, säger Joakim Paasikivi, militärexpert. Paasikivi förklarar att Litauen, och övriga Baltländer, nu går från en strategi med så kallade ”snubbeltrådsförband” till att skapa en reell militär förmåga att försvara länderna direkt vid gränsen. Polen bygger ”Eastern shield” Samtidigt rustar Polen – som också gränsar mot enklaven – i ännu större utsträckning än Litauen. I slutet av 2024 påbörjas bygget av försvarslinjen ”Eastern shield” och totalt ska Polen lägga 4,2 procent av sitt BNP på försvaret. Enligt Paasikivi handlar det om ”klassiska försvarslinjer”. – Det är av den typ man hade under den kallaste delen av kalla kriget med olika typer av hinder och varningssystem. Det här blir inte bara ett militärt försvar, utan också en möjlighet att hantera allt från cyberangrepp till en militariserat flyktingvåg, sabotage och i värsta fall militära angrepp. Det är en glidande skala, säger han. – Polen tar det här på störst allvar av alla. De köper i princip allt som är möjligt att köpa, från USA och Sydkorea främst. Det är stora satsningar på den polska försvaret. De har ingen lust att förlora igen. Realistiska ryska hot I östra Europa är det tydligt att ett krig pågår – och hotet från Ryssland är ständigt närvarande. Joakim Paasikivi vill inte kalla det man känner för ”skräck”, utan för ”realism”. – Det är en hög grad realism när man har en kärnvapenmakt som granne, som har anfallit en annan granne, och som dessutom i tv-propaganda nästan dagligen talar om att man måste slå de lömska polackerna och att balterna inte ska tro att de finns, säger han och fortsätter: – Det är ett reellt hot men just nu är förmågan på den ryska sidan inte tillräcklig för att göra någonting av det här hotet. Den militära upprustningen sker från en extremt låg nivå. Ambitionerna är stora – att Europa ska ta hand om sitt eget försvar och inte förlita sig på USA – och det kan också innebära ett problem, förklarar militärexperten. – Det har stora säkerhetspolitiska konsekvenser om man misslyckas. Kanske får vi betala dem i blod men också att det försämrar förhållandet till USA om vi sjabblar bort det här, säger Joakim Paasikivi.

Tomahawk-robotarna ses som en nödvändig pusselbit i det europeiska försvaret, sa Biden och Scholz, som fick medhåll av experter och andra Natoledare. Men i Tyskland har stationeringen lett till en het debatt, med både vänster- och högerpopulister som starka motståndare. – De kan bära kärnvapen och kan utrustas med kärnstridsspetsar. Tyskland kan bli måltavla nummer ett, säger Christa Hutter till TV4:s utsända vid en fredsdemonstration i Berlin. Räckvidd på 250 mil Robotarna utvecklades på 70-talet och har använts flitigt sedan dess, bland annat mot terrororganisationen Islamiska staten och nu senast mot Huthi-rebellerna i Jemen. Men systemet som ska hamna i sydvästra Tyskland om lite över ett år är helt nytt – istället för att avfyras från stridsfartyg och ubåtar är det ett markbaserat system med en räckvidd på runt 250 mil. Tanken är att om Ryssland anfaller ett Natoland kan man snabbt slå ut militära mål långt bakom frontlinjen, som logistikbaser och kommandocentraler, berättar säkerhetsanalytikern Thomas Wiegold för TV4:s utsända i Berlin. Och det finns en stor fördel med det markbaserade systemet; vid behov kan det packas in i flygplan och snabbt stationeras i ett annat Natoland. – Teoretiskt sett också i Sverige eller Finland, men mer troligt i Polen eller Baltikum, säger Wiegold. Nato: ”Ryssland bröt avtal först” Trots protester håller den tyska regeringen fast vid stationeringen. En anledning: Ryssland har antagligen börjat stationera liknande system nära Natos gräns. Situationen är helt annan än 1987, när USA och Sovjetunionen kom överens om att förbjuda kärnvapenredo markbaserade robotar på europeisk mark i INF-avtalet. Sedan 2019 finns det inget avtal längre, och sedan den ryska storskaliga invasionen av Ukraina finns det heller inget förtroende. En ny tid av upprustning är här.

Natos avgångne generalsekreterare hävdar att Natos linje sedan Rysslands invasion av Ukraina har varit konsekvent och rätt. ”Stöd Ukraina, men bli inte en del av konflikten”, formulerar Jens Stoltenberg linjen i en intervju med Financial Times.

Underrättelsekällor uppger för Kyiv Post att de nordkoreanska soldaterna var på plats i Donetskregionen för att träffa ryska soldater i utbildningssyfte. Ryssarna ska bland annat ha visat upp anfalls- och försvarstekniker innan den ukrainska roboten slog ner. 20 döda och flera skadade Totalt ska 20 soldater ha dött i den ukrainska attacken och flera skadats. Enligt uppgifterna var sex av dem nordkoreanska officerare. Den ukrainska militära underrättelsetjänsten, GUR, uppger att flera nordkoreanska soldater anlände till Ukraina förra året, bland annat ingenjörstrupper. Soldaterna från Nordkorea uppges vara en del av lösningen för att fylla behovet av soldater i den ryska armén. Lovat att skicka trupper till Ryssland Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har Ryssland stärkts sina band till Nordkorea. I utbyte har Ryssland bland annat fått tusentals containrar med vapen skickade till sig, däribland miljontals artillerigranater. Analyser har identifierat hur nordkoreanska ballistiska robotar, bland annat använts i attacker mot Kiev under sommaren Ryssland och Nordkorea undertecknade även en försvarspakt under Putins statsbesök i Nordkorea i somras. Avtalet innebär bland annat att länderna ska stödja varandra med väpnade styrkor i krig. Nordkorea meddelade även att man under sommaren skulle skicka trupper för att stötta Ryssland i de ockuperade delarna av Donetskregionen. ”En ny storhetstid” för relationen De allt mer isolerade ländernas relation förstärktes även i samband med ett statsbesök som Kim Jong Un genomförde i östra Ryssland under förra året. Kim Jong Un lämnar sällan sitt hemland och från nordkoreanskt håll beskrevs den som ”en ny storhetstid” för relationen. Under det veckolånga besöket var Kim Jong Un bland annat i hamnstaden Vladivostok, där han träffade den dåvarande försvarsminister Sergej Sjojgu. Ryska bombplan, robotar och stridsfartyg visades upp för den nordkoreanske diktatorn. Kim Jong Un träffade även Vladimir Putin under besöket, som gav honom drönare och en skottsäker väst som gåvor.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har han tillbringat drygt två år i det krigshärjade landet. Både som humanitärarbetare, men också som frivilligsoldat vid fronten, både inom den militära underrättelsetjänsten GUR och nuvarande nationalgardet. ”Hufsa”, som han kallar sig, medverkade i en intervju med Svenska Dagbladet i slutet av september. Några dagar senare hängdes han ut med namn och bild av den ryska ambassaden i Stockholm. ”Vill definitivt skicka en varning” ”Vi skulle återigen vilja påminna alla dem som vill följa i hans spår och bli delaktiga i Kievregimens brottsliga gärningar om att Ryssland definitivt kommer att få vetskap om er, och ni obligatoriskt kommer att få det som ni förtjänar för era illdåd”, skrev de bland annat i inlägget som publicerades på ambassadens sociala medier. – De vill definitivt skicka en varning till alla som stödjer Ukraina, säger ”Hufsa”. När TV4 Nyheterna pratar med honom är han på ett sjukhus i Kiev. Där har han befunnit sig i snart en månad. Den 28 augusti skadades han på fronten, där han tjänstgjorde som skyttesoldat. – Jag ser först att det kommer en drönare som är vår. Men några minuter senare kommer en till, och vi reagerar på ett den rör sig i lite konstiga mönster. Sedan går det kanske en halv minut innan jag hör ett klick. Drönaren släpper en granat av typen RGD-5, med en dödlig radie på tre meter vid explosion. – Den exploderar kanske en meter upp i luften och knappt två meter bakom mig.  Skadades allvarligt Han fick granatsplitter genom båda fötterna och fick allvarliga skador på baksidan av benet. Nu har han genomgått flera operationer och har börjat gå igen med hjälp av kryckor. Han själv känner sig inte rädd med anledning av ambassadens inlägg, utan hoppas kunna fortsätta strida för Ukraina. – Jag blir inte berörd. Men det kan väl gå i linje med deras röda linjer som de kör hela tiden. Att ”gör ni det här så skickar vi atombomber”. Det har ju varit många som har blivit uthängda tidigare, men sedan har det inte hänt någonting, säger han. ”Uppmaning till illvilja och illdåd” Däremot reagerar han på utspelet – som han tycker sticker ut. – Jag tycker att det känns oerhört främmande för en ambassad och väldigt opassande. Normalt tänker jag att en ambassad först och främst ska försöka främja relationen med deras värdland. Inte gå ut så här och hänga ut deras medborgare, säger han och fortsätter: – Jag vet inte om det leder till några repressalier för dem. Men det är ju lite en uppmaning till illvilja och illdåd. Och inte bara mot mig. TV4 Nyheterna har sökt Rysslands ambassad i Stockholm. ”Hufsa” har godkänt publicering av uppgifterna och är medveten om risken för att hans identitet exponeras.

Som ett resultat av freden efter Krimkriget blev Åland en demilitariserad zon. I Paris 1854 togs beslutet om en internationell konvention som gör att varken Finland, eller någon annan makt, får ha några militära styrkor eller anläggningar på ögruppen i fredstid. Villkoren för Åland har lett till debatt i Finland, vilken även har förändrats i takt med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Brigadchefen: Finns vapen i källaren Trots att Finland inte får ha något försvar på Åland finns det en styrka inom Nylands brigad på det finska fastlandet som har till uppgift att skydda Åland. I en intervju med The Economist hävdar den tidigare brigadchefen, Kjell Törner att Ryssland har vapen på den demilitariserade ögruppen. – Det är spekulationer, Ryssland skulle aldrig säga något om det och ingen av oss har kunnat komma dit. Jag känner ingen som har varit där, säger Törner till Helsingin Sanomat och tillägger: – Men de skulle vara dumma om de inte hade vapen där. Pekka Toveri, tidigare chef inom den finska underrättelsetjänsten ställer sig också frågande till varför man ska lämna en lucka öppen i det finska försvaret som ”bara gynnar Ryssland”. Experten: Ryssland hade ändå inte kunnat stå emot Samtidigt menar Juhana Aunesluoma, professor i politisk historia på Helsingfors universitet, att det ryska konsulatet inte används i samma utsträckning som förr. – Konsulatet finns till för att observera Ålands demilitariserade status och är lite av en historisk relik. Det verkar inte heller vara så ordentligt bemannat, säger Aunesluoma till TV4 Nyheterna. Även om det skulle finnas vapen i källaren, tror han inte att det finns tillräckligt för att kunna inta Åland. – Om de skulle ha vapen i källaren, kanske i syfte att kunna säkra byggnaden, så hade de inte kunnat stå emot flera snabbt agerande Nato-styrkor, säger Aunesluoma. Det största hot som Ryssland utgör i Östersjön handlar enligt Aunesluoma inte om direkt militära aktioner. Det skulle snarare ske i någon form av hybridkrigföring – även om den finska militären förbereder sig för alla scenarier. Nato-inträdet har förändrat diskussionen om Åland Åland, som ligger mitt i Östersjön, har ett strategiskt läge ur ett militärt perspektiv, även om det kan ha förändrats i och med att Östersjön nästan helt omges av Nato-länder. Tidigare fanns en diskussion i Finland om man faktiskt kunde försvara de åländska öarna. – Situationen är enklare nu. Bland experter frågade man sig tidigare om det var realistiska planer på ett försvar, men det var innan både vi och Sverige var med i Nato, säger Aunesluoma och tillägger: – Ryssland har inte möjlighet att operera i Östersjön.