Rysslands invasion av Ukraina

Senaste nytt om Rysslands invasion av Ukraina - Nyheter, podcasts, videor och inlägg på sociala medier om Rysslands invasion av Ukraina.

Oron växer efter Trumps val: "Vår situation mer oviss och obehaglig"

Oron växer efter Trumps val: "Vår situation mer oviss och obehaglig"

Beslutet om att marinkårsveteranen J D Vance blir Donald Trumps vicepresidentkandidat har väckt reaktioner, inte minst i Ukraina. Detta eftersom den 39-årige Ohio senatorn under många års tid kämpat mot USA:s bistånd till Ukraina, skriver Kyiv Post. I ett avsnitt av podcasten War Room, ledd av Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon, sa J D Vance: ”Jag bryr mig inte riktigt om vad som händer med Ukraina på ett eller annat sätt.” Vance har också argumenterat för att Ukraina måste ge upp territorium, i utbyte mot att Ryssland stoppar sin pågående invasion. "Varje fredsuppgörelse kommer att kräva några betydande territoriella eftergifter från Ukraina, och ni kommer att ha ett fredsavtal, eftersom det är den enda vägen ut ur konflikten," sa Vance till Politico i februari. Väckt kritik också inom partiet Men kritiken kommer inte bara från ukrainskt håll, andra republikaner har också reagerat över den nya kandidaten. En av dem är den tidigare Illinois-representanten Adam Kinzinger. ”De firar i Moskva ikväll”, sa han i The Late Show med Stephen Colbert, i samband med tillkännagivandet av vicepresidentkandidaten. Samtidigt är det många som stöttar Vance, mycket eftersom han håller sig lojal med Trump. – Både Trump och Vance tycker att USA lägger alldeles för mycket pengar på att hjälpa Ukraina. J D Vance blir vald för att han köpt in på Trumps huvudtes om att andra länder får klara sig själva och USA kan inte leka världspolis, säger Andreas Utterström, journalist och expert på amerikansk politik. Och med sig har man ett stort stöd från folket. – Jag tror att det redan finns en allt större skepsis hos USA:s folk mot att hjälpa ett land som befinner sig väldigt långt borta. De flesta amerikaner ser inte Ryssland som ett hot, det är inte som under Kalla kriget längre, säger Andreas Utterström. Oron växer i Ukraina – och Sverige Nu växer oron i Ukraina för att en Trump-vinst i det amerikanska valet ska få allvarliga konsekvenser för Rysslands invasion. – Det har länge funnits en frustration i Ukraina över att här håller vi ryssen stången, vi offrar våra liv och så sitter folk i Washington och vill inte ge oss den hjälp vi behöver för Ukrainas och hela världens bästa, säger Andreas Utterström. Och det är inte bara stödet till Ukraina som Trump har pratat om att minska. Han har även riktat kritik mot Nato, något som kan påverka Sverige. – Vår situation blir mer oviss och framför allt blir den mer obehaglig om USA både minskar stödet till Ukraina och om USA går ur Nato eller kraftigt skär ner sin Nato-budget. Då är det inte längre det Nato vi gick med i, säger Andreas Utterström. Men trots Trumps tydliga kritik mot biståndet till Ukraina, kan man aldrig vara helt säker på var han står. – Trump har ett kort ”attention span” och han kan göra u-svängar. Men han har varit tydlig under lång tid att stödet till Ukraina är orimligt. Han ställer det mot gränssäkerhetsfrågan, gränsen mot Mexiko, säger Andreas Utterström.

Känd rysk dissident förd till sjukhus – advokat nekas kontakt

Känd rysk dissident förd till sjukhus – advokat nekas kontakt

Vladimir Kara-Murza dömdes förra året till 25 års fängelse, anklagad för att ha spridit falsk information om den ryska armén. Senare tillkom fler åtalspunkter, bland annat anklagelser om landsförräderi. När en av Kara-Murzas advokater i torsdags anlände till högsäkerhetsfängelset i staden Omsk där han avtjänar straffet fick advokaten, efter fem timmars väntan, besked om han flyttats till ett fängelsesjukhus. Advokaten inte insläppt När advokaten på tisdagen på nytt försökte få träffa sin klient blev han återigen inte insläppt. Det innebär att Kara-Murza inte haft kontakt med någon utanför fängelsesystemet på en vecka och hustrun är därför orolig för hans hälsa. ”Avslaget är ett grovt brott inte bara mot rysk lag utan även mot flera internationella rättsnormer”, skriver Kara-Murzas advokat Vadim Prochorov på Facebook. 42-årige Kara-Murza, som har både brittiskt och ryskt medborgskap, har anklagat ryska myndigheter för att försökt förgifta honom vid två tillfällen, år 2015 och 2017. Enligt hustrun lider han av den neurologiska sjukdomen polyneuropati som ett resultat av förgiftningarna. Han greps i april 2022 efter att ha återvänt till Ryssland från en resa till USA, där han kritiserade Rysslands invasion av Ukraina och kallade Putin för krigsförbrytare. Han har också varit pådrivande för att väst skulle införa sanktioner mot Ryssland.

Kokar efter Putin och Modis kram:  "Förödande för fredsförhandlingarna"

Kokar efter Putin och Modis kram: "Förödande för fredsförhandlingarna"

Sedan i måndags befinner sig Indiens premiärminister Narendra Modi i Ryssland för ett två dagar långt statsbesök. Det är första gången sedan Rysslands invasion av Ukraina som Modi, som nyligen omvaldes för en andra mandatperiod, besöker landet. På X uttrycker premiärministern sin tacksamhet gentemot Rysslands president Vladimir Putin, och skriver bland annat att han ser fram emot samtalen som ”ytterligare kommer cementera banden och vänskapen mellan Indien och Ryssland”. ”Kramar världens värsta skurk” Besöket – och framför allt bilden på en kram ledarna emellan – har upprört i Ukraina. En som reagerat är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. ”Det är en enorm besvikelse och förödande för fredsansträngningarna att se ledaren för världens största demokrati krama världens värsta skurk en sådan här dag”, skriver Zelenskyj på Twitter. I samma inlägg visas bilder på barnsjukhuset Ohmatdyt i Kiev som träffades av ryskt artilleri under måndagsmorgonen. Goda relationer med Ryssland Ryssland och Indien har ett strategiskt partnerskap inom vilket det bland annat ingår att ledarna ska träffas en gång per år. Något sådant möte har dock inte skett på över två år. – Det har inte uttalats att det har med krigföringen att göra, men indirekt har det det, säger Henrik Chetan Aspengren, senior analytiker på Utrikespolitiska institutet. – Efter det indiska valet var det ett bra läge för Modi att träffa Putin, säger Henrik Chetan Aspengren. Indien har inte fördömt Rysslands krig i Ukraina och har enda sedan Sovjettiden starka band till Ryssland. Samtidigt har man goda relationer med Ukraina, och så sent som i våras besökte Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba Indien.

Här tar Ukraina tillbaka mytomspunna ön i Svarta havet

Här tar Ukraina tillbaka mytomspunna ön i Svarta havet

Samma dag som Ryssland invaderade Ukraina på flera fronter närmade sig ett ryskt stridsfartyg den ukrainska Ormön, 3,5 mil utanför Odessas kust. Besättningen på fartyget sade åt de ukrainska soldaterna på ön att lägga ned sina vapen. Svaret, som snabbt blev en symbol för Ukrainas motstånd, har tryckts på tröjor och klistermärken. Enligt en inspelning som bland annat The Guardian publicerade dagen efter svarar en av de ukrainska soldaterna ”Ryska krigsskepp, dra åt helvete!”. Användes för spannmålsblockaden Ryssland tog över ön och flera av de ukrainska soldaterna togs till fånga. Ockupationen av ön möjliggjorde den blockad av ukrainskt spannmål som Ryssland höll i gång under våren 2022. I mitten av april sänkte ukrainska styrkor den ryska Svarta havs-flottans flaggskepp Moskva, och mot slutet av juni drog sig Ryssland tillbaka från ön. Rysslands försvarsdepartement har tidigare sagt att tillbakadragandet var ett sätt att visa välvilja, att de visst skulle släppa igenom ukrainskt spannmål. ”Unik och extremt viktig” Det tillbakavisades bestämt av Ukraina som sade att ön hade befriats under en specialoperation. Nu, två år efter operationen, har Ukrainas underrättelsetjänst SBU släppt en video som sägs visa invasionen. ”Den unika och extremt viktiga operationen utgjordes av flera steg och blev början på den gradvisa nedbrytningen av ryskt militärt inflytande i Svarta havet”, skriver SBU på Telegram. Se videon i spelaren ovan.

Daria våldtogs av berusade ryska soldater i ödehus: "Kan inte läka"

Daria våldtogs av berusade ryska soldater i ödehus: "Kan inte läka"

Det är mars 2022 och Daria Zymenko befinner sig hemma hos sina föräldrar i byn Havronshtjyna, som hon flytt till efter att striderna närmat sig Kiev. Då bryter sig några ryska soldater in i huset. De är fulla, beväpnade och beordrar Daria att följa med dem. Hon ska förhöras. Darias föräldrar bönfaller förgäves ryssarna att låta dottern vara. – De ryska ockupanterna hade sina vapen riktade mot oss och sa: "Om du pratar igen, skjuter vi dig. Antingen kommer hon med oss ​​eller så dödar vi dig”, säger Daria, 33, under en pressträff i Paris, enligt nyhetsbyrån AFP. Till sist blir Daria Zymenko tvungen att följa med soldaterna. De sätter henne i en bil och kör till ett övergivet hus, som brukade tillhöra en av hennes grannar. – Mina ögon var slutna. De tog mig upp på övervåningen och sa åt mig att klä av mig. Jag insåg att det här inte skulle bli ett förhör, utan något annat. Sexuellt våld. Det varade i två timmar, säger Daria Zymenko. Dagen efter händer det igen. Strax därefter lyckas de ukrainska styrkorna återta byn Havronshtjyna. Daria lyckas ta sig tillbaka till sin familj, men hon bär nu på en tung hemlighet. – Jag såg deras ansikten och insåg att jag inte kunde erkänna vad jag just varit med om, att det skulle bli ännu värre. ”Inte bara statistik” Till en början berättar Daria Zymenko inte om våldtäkterna för någon. Hon vill förtränga det. Men när hon gång på gång drabbas av ångestattacker inser hon att hon måste prata om det. – Jag vill att hela världen ska veta. Jag vill att de ser mig som en människa och inte bara statistik, säger hon under pressträffen med organisationen Sema, som för samman kvinnor som utsatts för sexuellt våld under kriget. Nu har hon bestämt sig för att bryta tabut och förhindra att utsatta stigmatiseras. Men hon vill också uppmärksamma problemet, som fortsätter. – Sexuella brott fortsätter att begås (i Ukraina), den ryska armén fortsätter att tortera och döda människor och fortsätter att begå sexualbrott, säger hon. Våldtogs av befälhavare Och Daria Zymenko är långt ifrån den enda som drabbats. Enligt ukrainska myndigheter är sexuellt våld en systematisk del av den ryska krigföringen. Sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 har drygt 300 fall av sexuellt våld begångna av ryska soldater registrerats. Mörkertalet antas vara stort, inte minst på grund av det utspridda stigmat. Dokumentärskaparen Alisa Kovalenko utsattes för sexuella övergrepp i Donetsk redan 2014, när hon arbetade med sin film "Alisa in Warland". I flera dagar hölls hon fången och våldtogs upprepade gånger av en rysk befälhavare. Hon uppskattar att omkring 80 procent av de ukrainska kvinnor som fallit offer för sexuellt våld inte vågar tala ut. – Men de 20 procent som gör det utgör redan en revolution, säger hon i Paris, enligt AFP. Tar Viagra Även Alisa Kovalenko har haft svårt att prata om övergreppen, men gör det i hopp om att stärka andra och lyfta tabut. Än i dag har hon mardrömmar. – Du kan inte läka efter en sådan upplevelse. Du kan bara må bättre, säger hon. Redan månaderna efter invasionen 2022 larmade FN-sändebudet Pramila Patten om att Ryssland använder våldtäkt som vapen. Kvinnor hålls fångna och våldtas i dagar, uppgav hon. Sedan dess har ett flertal studier kommit fram till samma slutsats. – När man hör kvinnor vittna om ryska soldater utrustade med Viagra är det uppenbart att det rör sig om en militär strategi, sade Patten till AFP.

Fångutväxling mellan Ryssland och Ukraina – 180 soldater hemma igen

Fångutväxling mellan Ryssland och Ukraina – 180 soldater hemma igen

Fångutväxlingen bekräftas även av Ryssland. ”Som ett resultat av en förhandlingsprocess har 90 ryska soldater vars liv svävade i fara i fångenskap återvänt från territorium som kontrolleras av Kievregimen. I gengäld överlämnades 90 krigsfångar från de ukrainska väpnade styrkorna", säger Rysslands försvarsministerium i ett uttalande. De frigivna ryska soldaterna kommer att flygas till Moskva för ”behandling och rehabilitering”. Utbytet är det största på nästan fem månader och medlades av Förenade Arabemiraten. Totalt 3 300 utväxlade Senaste fångutbytet ägde rum för drygt tre veckor sedan. Då släpptes 75 ukrainska soldater och civila, bland annat 19 stycken från Ormön i Svarta havet. I utbyte släpptes 75 ryska fångar. Även det utbytet medlades av Förenade Arabemiraten. Sedan den fullskaliga invasionen har över 50 fångväxlingar gjorts och omkring 3 000 från den ukrainska sidan frigivits från rysk fångenskap. Hur många krigsfångar det finns i nuläget är oklart. ”Vi tänker på allt vårt folk i rysk fångenskap. Vi fortsätter att arbeta för frigivningen av var och en av dem", sade skriver Volodymyr Zelenskyj på sociala medier.

Rysslands invasion av Ukraina på YouTube

Animerad karta visar nästan 500 dagar av Rysslands invasion av Ukraina | AFP

Animerad karta över territoriell kontroll i Ukraina från början av den ryska invasionen 24 februari 2022 till 3 juli 2023.

AFP News Agency på YouTube

Trump: "Riktig president" skulle ha stoppat Rysslands invasion av Ukraina | CNN:s presidentdebatt 2024

Tidigare president Donald Trump kritiserar president Bidens svar på Rysslands invasion av Ukraina under den första tv-sända ...

WTHR på YouTube

Putins krig mot Ukraina, förklarade

Ukraina är under attack. Följ Vox för det senaste: https://bit.ly/3Kcg9Nb Prenumerera och slå på aviseringar så att du inte missar ...

Vox på YouTube

Ryssland har invaderat Ukraina – detta har hänt

På torsdagsmorgonen hände det som världen i månader hoppats skulle kunna gå att undvika. Ryssland gick in i Ukraina, och ...

Aftonbladet på YouTube

Bakgrunden till Rysslands invasion | SAMHÄLLSKUNSKAP FÖRKLARAD | Gymnasiet

Vilken är den politiska och historiska bakgrunden till Rysslands invasion av Ukraina? Vi förklarar de bakomliggande orsakerna, ...

UR Play på YouTube

Här ger Putin order om att invadera Ukraina | TV4Nyheterna | TV4 & TV4 Play

Ryssland har under natten inlett en storskalig invasion av Ukraina. Explosioner har hörts i flera större städer och det förekommer ...

TV4 Nyheterna på YouTube

Bidens ord efter Rysslands invasion av Ukraina

RYSSLANDS ANFALL I UKRAINA - SAMMANFATTNING • Klockan 04 på morgonen meddelade Vladimir Putin att Ryssland inlett ...

Expressen på YouTube

Ryssland invasion av Ukraina är ett brott mot folkrätten

I dag är en sorgens dag för Europa. Det som aldrig skulle hända igen, har hänt. En suverän stat har invaderats av ett aggressivt ...

Vänsterpartiet på YouTube

Rysslands invasion av Ukraina i poddar

81. Krig och Fred - om Rysslands invasion av Ukraina med Martin Kragh och Oscar Jonsson

Den 12 april bjuder Studentafton in Martin Kragh och Oscar Jonsson till en afton om kriget i Ukraina.   Rysslands invasion av Ukraina har inte lämnat någon oberörd. Miljontals människor tvingas nu lämna sina hem för att finna trygghet. Nyhetsflöden, dagstidningar och tidskrifter genomsyras av nyheter från det krigsdrabbade landet samtidigt som offensiv desinformation försöker påverka bilden av kriget. Samtidigt har ett tidigare, på många sätt splittrat Europa har gått samman i solidaritet med det krigsdrabbade Ukraina. I Sverige har den försvarspolitiska debatten ekat högt. Både i Riksdagens kammare och i väljarundersökningar. Även frågan om ett NATO-medlemskap har aktualiserats.   Många frågor väcks när ett krig utbryter i Sveriges närhet. Hur kan vi på bästa sätt hjälpa till med såväl militära som humanitära medel? Vad händer om Ryssland och NATO drabbar samman? Och finns det några direkta militära hot mot svenskt territorium inom överskådlig framtid?   För att diskutera dessa frågor bjuder Studentafton in Martin Kragh och Oscar Jonsson. Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och forskare med inriktning på rysk ekonomi och historia vid Utrikespolitiska Institutet. Oscar Jonsson är doktor och forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och författat boken The Russian Understanding of War.   Aftonen kommer bestå av en timmes modererat samtal, följt av en halvtimme där publiken får ställa frågor till paneldeltagarna. Aftonen genomfördes tisdag 12e april kl 19:00 2022 på stadsteatern i Lund. 

#85 - Rysslands invasion av Ukraina och är Huaweis dagar räknade i Sverige efter historiskt tapp.

Vi diskuterar konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina och hur det påverkar teknikutvecklingen, energisektorn, cyberterror med mera,För tre år sedan var Huawei på väg att bli en stor aktör på svenska telekommarknaden. Marknadsandelen för mobiltelefoner nådde knappt 19 procent och företaget laddade för att bli en dominant leverantör av 5g-utrustning till de svenska operatörerna. I dag vill ingen svensk köpa deras mobiler och operatörerna får inte köpa nätutrustning. Är det inte dags för Huawei att lämna Sverige? Ny Tekniks Kalle Wiklund berättar och förklarar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#85 - Rysslands invasion av Ukraina och är Huaweis dagar räknade i Sverige efter historiskt tapp.

Vi diskuterar konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina och hur det påverkar teknikutvecklingen, energisektorn, cyberterror med mera,För tre år sedan var Huawei på väg att bli en stor aktör på svenska telekommarknaden. Marknadsandelen för mobiltelefoner nådde knappt 19 procent och företaget laddade för att bli en dominant leverantör av 5g-utrustning till de svenska operatörerna. I dag vill ingen svensk köpa deras mobiler och operatörerna får inte köpa nätutrustning. Är det inte dags för Huawei att lämna Sverige? Ny Tekniks Kalle Wiklund berättar och förklarar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

75. Effekten av Rysslands invasion av Ukraina

Krig har olyckligtvis nog brutit ut i Europa och konsekvenserna kan komma att bli avsevärda. Markus och Tim försöker blicka bortom fronten och analysera de kort- och långsiktiga effekterna av Rysslands invasion av Ukraina. För er som gillar krigshistoria berättar vi även hur du kan investera i anrika Bofors. Bolag, främst svenska, med stor exponering mot området som nämns i podden är: BAE Systems PLC $BAES, Ferronordic $FNM, Carlsberg $CARL B, Amido $AMIDO, G5 $G5EN och Medicover $MCOV B. I Veckans Volley studsar vi fram att även onoterade bolag handlas nu till lägre värderingsmultiplar. Skriv till oss på: nantingomaktier@gmail.com Instagram: www.instagram.com/nantingomaktier/ Betygssätt också gärna podden på Spotify och iTunes för att ge oss och UA mer spridning. Support this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands invasion av Ukraina – konsekvenser för Sveriges relationer med Östeuropa och Kina

I det här avsnittet av UI seminars, samlade vi en panel för att diskutera Rysslands invasion av Ukraina och konsekvenserna för Sveriges relationer med Östeuropa och Kina. Medverkande:Kenneth G Forslund, ordförande för Utrikesutskottet, SocialdemokraternaKerstin Lundgren, riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson, Centerpartiet Karin Olsson, kulturchef på Expressen Moderator: Annika Ström Melin, ledamot i UI:s styrelse Den här paneldiskussionen ägde rum den 27 april 2022 under invigningen av UI:s två nya kunskapscentrum: Centrum för Östeuropastudier och Nationellt Kunskapscentrum om Kina.Läs mer om invigningen av SCEEUS och NKK här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad måste du göra om det blir krig?

Efter Rysslands invasion av Ukraina har hotet mot Sverige ökat. ÖB uppmanar svenskar att förbereda sig på att världen nu förändrats - och drar paralleller till Kalla kriget. På en kvart reder vi ut vad som gäller om det skulle bli höjd beredskap i Sverige och vad man redan nu bör ha hemma. Med SvD:s grävreporter Jani Sallinen.

Studio Anekdot: Kan sanktioner stoppa kriget i Ukraina?

Sanktioner och bojkotter är hittills omvärldens främsta vapen för att markera mot Rysslands pågående invasion i Ukraina. Nationer och internationella organisationer stänger luftrummen för ryska flygbolag, förbjuder import av ryska varor, fryser ryska tillgångar och sparkar ryska kulturutövare. Men hur effektiva är dessa sanktionerna egentligen? Påverkar de regimen, eller drabbar de främst rysk medborgare? Kan de verkligen sätta stopp för kriget? Studio Anekdot reder ut vad forskningen säger om sanktioner och bojkotter i krigstid. Gäster i studion är Faradj Koliev och Ludmila Pöppel. Faradj Koliev är forskare i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier, som disputerade 2018 på en avhandling om "shaming", skambeläggande, i internationell politik. Ludmila Pöppel är professor i ryska vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på rysk politisk diskurs. Samtalsledare: Frida Beckman
 Redaktör: Anna Frykholm Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren
 Ljudteknik: Henrik Nordgren. Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se

Närmar sig kriget?

USA dundrade ut budskapet att en invasion i Ukraina bara är dagar bort och avrådde amerikanska medborgare från att befinna i Ukraina. Helgen var händelserik och det spända läget hårdnar allt mer. En rysk attack mot Ukraina kan ske nu på onsdag enligt USA:s underrättelseuppgifter. Det pågår en febril diplomatisk aktivitet länder emellan i detta nu. Kan dessa samtal ge något eller har Rysslands president redan bestämt sig? Hur ska alla länders vitt skilda uppfattningar om verkligheten förstås? Hur nära är ett krig just nu och hur skulle Sverige påverkas? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare: Amanda Hemberg Lind Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Inifrån Ukraina

Läget mellan Ryssland och Ukraina är fortfarande ovisst. USA:s president Joe Biden fortsätter varna för att en invasion kan hända vilken dag som helst. Storbritanniens Boris Johnson sa i helgen att det värsta kriget sen 1945 väntar runt hörnet. Det pratas också om ett samtal mellan just Joe Biden och Rysslands president Vladimir Putin. Men ingen vet riktigt om det kommer hända, eller när. Hur är det att gå och vänta i Ukraina? Hur är läget för den civila befolkningen och hur förberedda är man på en invasion? Aftonbladets reporter Staffan Lindberg har varit på plats i Ukraina. I dagens avsnitt får vi höra hans rapport. Gäst: Staffan Lindberg, reporter Aftonbladet. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

En ny kärnvapen-era

Rysslands invasion av Ukraina har aktualiserat frågan om kärnvapen. Genom åren har olika system och bilaterala överenskommelser för att hålla nere kärnvapenhoten implementerats. Men nu skramlas det igen, i olika delar av världen. Ryssland har dragit sig ur nedrustningsavtalet ”New start”, Kina expanderar sin arsenal, USA håller på att skapa en ny jättebomb. Vad innebär denna kapprustning? Befinner vi oss i ett nytt kallt krig? Har risken för att något av alla dessa vapen ska avfyras ökat? Gäst: Niclas Vent, reporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ljudklipp: CNN.