Rysslands invasion av Ukraina

Koranbränningar, Natoförhandlingar, Rysslands invasion av Ukraina och det dödligaste kriget under modern tid i Mellanöstern. Utrikesminister Tobias Billström (M) har haft mycket på sitt bord. I onsdags meddelade han att han avgår som utrikesminister.

Jag hatar att låta cynisk. Men så här kommer det bara att fortsätta. Allt talar för att både Nordkorea och Iran med Kinas goda minne försett Ryssland med nya dödliga robotar. Putin tycks uppmuntrad över USA:s vägran att låta Ukraina använda de långdistansvapen Biden-administrationen donerat. Nu kommer kritiken mot USA:s beslut att öka i styrka. Detta visar orimligheten att ge grönt ljus åt att slå ut själva raketerna som ryssarna skickar in – men neka Ukraina rätten att i preventivt syfte angripa flygplanen och avskjutningsramperna som på bekvämt avstånd avlossar de dödliga missilerna. Ny våldsam fas Jag befarar att kriget klivit in i en ny våldsam fas. Förra måndagen såg vi den totalt mest omfattande ryska attacken mot Ukraina under hela kriget; över 230 robotar eller attackdrönare angrep. Jag och TV4 Nyheternas fotograf Anders Ekert tvingades flera gånger söka säkerhet i skyddsrummet. Det var en intensitet jag aldrig under mina många resor till Ukraina upplevt. Många ukrainare betraktade det som Putins ”svar” efter att Ukraina i början av augusti helt plötsligt tågade in och erövrade över 1 000 kvadratkilometer av den ryska Kursk-regionen. En oväntad och våghalsig operation som Moskvaregimen inte klarat av att hantera. Sedan följde attackerna mot hotellet i Zelenskyjs hemstad Krivyh Ryh. Och de massiva anfallen mot Charkiv häromdagen. Ukrainas motangrepp i lördags då flera hundra drönare skickades in för att slå ut flera ryska viktiga energianläggningar bör också nämnas. 2,5 år efter att Ryssland inledde denna blodiga storskaliga invasion ser vi inga tecken på avmattning. Tvärtom. Västvärlden står handfallen FN:s internationella brottmålsdomstol ICC har efterlyst den ryske presidenten för krigsbrott. Men trots det kunde han idag spatsera runt i Mongoliets huvudstad Ulan Bator utan att gripas. Trots att Mongoliet lovat att följa ICC:s regelverk. Putin visste förstås att gasberoende Mongoliet inte vågade frihetsberöva den efterlyste krigsförbrytaren. Dagens två nyhetshändelser: en leende Putin välkomnad i ett land som undertecknat Romstadgan, och ruinerna efter ryska bomber i Poltava väcker känslan att den demokratiska västvärlden står handfallen när ännu en diktator med våld vill diktera och dominera sin omvärld. Mina tankar går också till fembarnsmamman Anastasya som vi träffade i Sumy i torsdags. Hon flydde ju till Poltava för att ”det var säkrare”. Fruktansvärt tragiskt. Ukrainarna är inte säkra någonstans i sitt land.

BRYSSEL. Oenighet om stödet till Ukraina och anklagelser om manipulativt beteende. Det är två av skälen till att den europeiska vänstern spricker. Svenska V är nu med och bildar ett helt nytt parti i Bryssel. – En av grundpelarna är att vi fördömer Rysslands invasion av Ukraina, säger Malin Björk (V), tillförordnad ordförande i det nya partiet ELA.

Turkiet har ansökt om medlemskap i Brics, enligt källor från nyhetsbyrån Bloomberg. I alliansen finns idag länder som Ryssland, Kina och Indien. Enligt Bloombergs källor ska ansökan ha skickats in för ett par månader sedan. Men uppgiften har ännu inte bekräftats av Turkiets regering eller av något annat medlemsland. – Erdoğan har en grandios vision om att "det här är Turkiets århundrade". Det finns en stolthet att etablera sig som en stormakt och flytta fram sina positioner, säger turkietkännaren Paul Levin. "Inte helt en västerländsk stat" Turkiets ansökan till Bricks kommer mitt i frustrationen över den långsamma processen att gå med i EU, enligt Bloombergs källor. Sedan 37 år tillbaka har landet försökt bli EU-medlem. – Det här beslutet understryker att Turkiet står med ett ben i Nato och inte helt ser sig som en västerländsk stat, säger Paul Levin. Brics har fått sitt namn efter förkortningen på fem av världens största och växande statsekonomier: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Sedan i år är även Iran, Egypten, Etiopien och Förenade Arabemiraten medlemmar. Ansträngd relation med Nato Brics-ansökan är också ett resultat av de sprickor Turkiet har med andra Nato-medlemmar efter att landet upprätthöll nära förbindelser med Ryssland efter sin invasion av Ukraina 2022. – Turkiet vill gärna lyfta fram sin besvikelse på väst. Men menar att ett medlemskap i Bricks kan stärka kontakterna med Ryssland och därmed gynna USA och Nato, säger Paul Levin. Men att vara Nato-medlem och samtidigt alliera sig med länder som Ryssland och Iran, kommer snarare få flera nationer att höja på ögonbrynen menar Paul Levin. – Det finns en stor risk att vi kommer se meningsskiljaktigheter och liknande problem som vi har sett tidigare blossas upp på nytt.

Ryssland har omplacerat legosoldater, flyttat förband och upprättat frivilligförband. Moskva försöker med olika medel bygga upp försvaret i Kursk efter Ukrainas invasion – samtidigt som offensiven vid fronten fortgår. – Uppenbarligen har man problem att rekrytera folk till de väpnade styrkorna, säger militäranalytikern Jörgen Elfving.

Många västerländska företag har försökt lämna Ryssland sedan Ryssland inledde den olagliga invasionen av Ukraina. Det har dock visat sig problematiskt att sälja tillgångar eller lägga ner verksamheter i Ryssland. Västvärlden borde göra mer för att bistå dessa företag, skriver Erik Forsin, partner på advokatbyrån Baker McKenzie.

Rysslands befintliga kärnvapendoktrin fastställdes 2020 av president Vladimir Putin. Den säger att Ryssland kan använda kärnvapen om man själv skulle attackers av en fiende som använder kärnvapen, eller om man utsätts för en attack som hotar landets existens. Det rapporterar Reuters. ”Finns en tydlig avsikt att göra korrigeringar” Nu har flera ryska militäranalytiker uppmanat Putin att sänka tröskeln för kärnvapenanvändning, och förändringar i kärnvapendoktrinen verkar inte vara långt borta enligt Rysslands vice utrikesminister Sergej Ryabkov. ”Arbetet är i ett framskridet stadium och det finns en tydlig avsikt att göra korrigeringar”, sa han under söndagen, enligt den statliga nyhetsbyrån TASS. Moskva anklagar västvärlden för att genom Ukraina föra ett krig mot Ryssland, i syfte att splittra landet och tillfoga dem ett ”strategiskt nederlag”. Detta förnekas av USA och dess allierade, som menar att man hjälper Ukraina att försvara sig mot ett kolonialt angreppskrig från Ryssland. Har kommit tidigare hot om kärnvapen På första dagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina sa Putin att alla som försökte hindra eller hota Ryssland skulle drabbas av ”konsekvenser du aldrig tidigare mött under din historia”. Detta tolkades som ett hot om kärnvapen och sedan dess har det kommit en rad fler. Dessutom har taktiska kärnvapen placerats ut i Belarus. Sergej Ryabkov gav inget direkt besked om när den nya kärnvapendoktrinen ska vara på plats, men han konstaterade att: ”När vi kommer att slutföra detta arbete är en ganska svår fråga, med tanke på att vi pratar om de viktigaste aspekterna av att säkerställa vår nationella säkerhet.”

Tio veckor har gått nu. Tio veckor sedan vi senast var här. En tid som kastat in Ukraina på helt nya vägar. Deppigheten som dominerade i juni när jag och fotograf Anders Ekert sist var på plats är borta. Nu har ukrainarna återfått hoppet om att - kanske - kunna rubba Ryssland.

Dagens jätteattack kan ses som ett desperat svar från Putin. Han är förödmjukad och behöver - anser han med sin KGB-logik- bestraffa Ukraina. Den ukrainska militären har ju lyckats erövra ryskt territorium i Kursk-regionen utan att mäktiga Ryssland lyckats driva ut de blågula styrkorna. Mindre än halva Gotland Erövringarna kan se futtiga ut. En liten ficka av det enorma Ryssland kontrolleras av ukrainska trupper. 1200 kvadratkilometer är den ungefärliga storleken - inte ens motsvarande halva Gotland har man tagit över.

Men offensiven de senaste veckorna överraskande alla. Och intågets betydelse kan knappast överdrivas. President Zelenskyj och hans generaler har lyckats med något som är fundamentet i alla krig som måste vinnas...

Ja, det är en förnedrande pinsamhet att lille-putt-grannen Ukraina har tågat in i Ryssland och kapat åt sig mark. Ja, det är första gången sedan andra världskriget som Moskvaregimen förlorat delar av sitt eget territorium till en fiende. Ja, det kan innebära att ryska styrkor tvingas omgruppera och därmed underminerar sina chanser på andra håll. Förändring i människors inre Men den stora avgörande förändringen har skett inne i människors hjärnor: • Det krigströtta ukrainska folket har repat mod: Stridsmoralen stiger: "Kanske kan vi trots allt kan stoppa Putins krigsmaskin?". • De europeiska regeringar som skänkt miljarder till Ukrainas militär kan med större lätthet inför sina väljare försvara besluten att donera skattepengar till ett grannland i nöd: ”titta ukrainarna marscherar framåt - våra vapensystem gör nytta” • Den internationella presskåren har plötsligt goda skäl att återuppta reportageresorna till Ukraina: ”Här sker ju något spännande ”positivt””. • USA:s rivaliserande partier kan återigen börja känna att ”man är på den vinnande sidan”. Ingen vill förknippas med en loser. • Det ryska folket kan i ökande grad in på skinnet börja känna att kriget nu förs på deras egen hemmaplan och tvivlet växer: "Stämmer verkligen allt det där som Putin säger om "specialoperationen"?"

Och viktigast av allt: Narrativet, vår gemensamma berättelse om kriget har tagit en ny vändning. Det är inte längre: ”Alla bara dör och inget händer”, utan istället gryr en försiktig optimism. David har drämt till Goliat. Hoberna kanske lyckas knuffa ut Saurons styrkor ur Fylke.

Ingen tror på mirakel. Men hoppet är det sista som överger människan. – Invasionen i Kursk har tänt en nödvändig gnista hos Ukrainas folk förklarar min skyddsrums-kompis Galyna. Efter två timmar kan vi kliva uppför trapporna från skyddsrummet. Ute skiner solen.

Att angripa en civil byggnad som är känd för att hysa reportrar och mediefolk från hela världen ligger inte inom ramen för krigets lagar. Det är en oförsvarlig och feg attack på pressfriheten. Den ryska bombningen som ägde rum på lördagskvällen understryker också än en gång hur litet hänsyn Moskvaregimen tar till internationell lagstiftning och hur farligt jobbet är att bevaka kriget i Ukraina, och Ryssland. En förödmjukelse för Putin Ja, kriget har kommit in i en ny fas. Ryssland är också en del av slagfältet. I snart tre veckor har Ukrainas invasion av Kurskregionen pågått och 1 200 kvadratkilometer har erövrats. En förödmjukelse för Putin. Kanske kan hotellattacken i Kramatorsk ses som ett desperat ondsint svar på att Ukrainas framgångar flitigt bevakats av journalister på plats ? Kanske hoppas Kreml att anfallet mot journalisterna i Kramatorsk ska kunna dämpa villigheten hos den internationella presskåren att fortsätta rapportera från det krig som nu pågått i över två och ett halvt år.

Det är den amerikanska tankesmedjan ISW som rapporterar om de ryska truppförflyttningarna, där åtminstone ett regemente från luftanfallsstyrkan VDV uppges beröras. De uppges flyttas till Kursk för att stärka upp, då det för närvarande befinner sig många ryska värnpliktiga soldater där. – Det är liksom lite gott och blandat av olika förband med olika dignitet med olika organisatoriska hemvister. Och det har skapat ett problem både när det gäller ledning och underhållstjänst, säger den tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving. ”De har begränsad förmåga” Han säger att de ryska luftansättningstrupperna generellt sågs som elitförband – innan den fullskaliga invasionen i februari 2022. I dag, säger han, är de bara en skugga av sitt forna jag. – Man har tillfogats förluster både i personal och materiel. Det är ett fallskärmsförband vi talar om, ett förband som ska luftansättas med helikopter, men jag bedömer att den förmågan i dag är utomordentligt begränsad, säger han. Ukrainarna gräver ner sig Jörgen Elfving säger att Ukrainas motoffensiv i den ryska regionen Kursk överraskat ryssarna, som han upplever försöker spela ner situationen. Vladimir Putin har sagt att de ukrainska förbanden ska ha hunnit drivas ut till den 1 oktober, vilket Elfving inte håller som sannolikt. – Det finns indikationer på att ukrainarna gräver ned sig, säger han. ”Ryssarna urusla på taktik” Samtidigt trycker Ryssland på i Donetsk-regionen i östra Ukraina, där man nu bara står några kilometer från staden Pokrovsk. – Man kan konstatera att Ryssland har ett övertag när det kommer till både personal och materiel men däremot är man urusel på stridsteknik och taktik, säger Jörgen Elfving och avslutar: – Det beror bland annat på förlusten av officerare av lägre grad, det vill säga plutonchefer, kompanichefer och bataljonschefer, och att deras ersättare inte är lika välutbildade.