Yttrandefrihet i Sverige

Koranbränningar, Natoförhandlingar, Rysslands invasion av Ukraina och det dödligaste kriget under modern tid i Mellanöstern. Utrikesminister Tobias Billström (M) har haft mycket på sitt bord. I onsdags meddelade han att han avgår som utrikesminister.

Begreppet hets mot folkgrupp behöver utvidgas efter kriserna med koranbränningar. Den lagändring jag förordar ska ses som en mix av kulturell respekt och skydd för nationell säkerhet, skriver professor Ove Bring.

Den som använder X i Brasilien riskerar böter på motsvarande 100 000 svenska kronor sedan plattformen stängts ned i landet, på order av en domstol. ”Yttrandefrihet är själva hörnstenen i en demokrati och nu förstör en icke folkvald låtsasdomare i Brasilien det av politiska skäl”, rasar X:s ägare Elon Musk.

I ett uttalande skriver den ryska ambassaden att de är ”oroade över situationen” kring den medarbetare på Kungliga operan som ”kritiserat” Expressens reporter som gjorde ett reportage i den ryska regionen Kursk, som till viss del har ockuperats av Ukraina. Kommenterar Kungliga Operans beslut Efter Expressens publicering kommenterade en medarbetare på Kungliga Operan reportaget. ”En svensk journalist som vill hamna på listan över journalister som illegalt kränkt ryskt territorium. Hoppas han blir kvar där i jorden”, skrev medarbetaren. Kungliga Operan har efter uttalandet valt att lyfta ur medarbetaren från operans produktioner. ”Detta ligger ju i linje med den i väst redan sedvanliga dubbelmoraliska politiken där den så kallade yttrandefriheten gäller endast för mainstreamåsikter medan varje form av oliktänkande bestraffas”, skriver den ryska ambassaden om Kungliga Operans beslut. Ambassaden skriver även att man vill ”rekommendera svenska journalister” att inte kritisera och jaga ”oliktänkande”, som de menar nyttjar yttrandefriheten. Varnar svenska journalister Reportaget beskrivs som ett ”ensidigt och propagandistiskt beställningsreportage”, som man menar har de svenska myndigheternas ”tysta samtycke”. I uttalandet varnar ambassaden även svenska journalister, och påminner om att brott mot rysk lagstiftning kommer ”medföra mycket allvarliga följder, upp till straffrättsligt ansvar”. TV4 Nyheterna har sökt ryska ambassaden i Stockholm

Yttrandefriheten är hotad i väst, när den ryske nätgurun Pavel Durov gripits och åtalats för flera brott i Frankrike. Det menar ryska myndigheter som gärna använder hans nätplattform Telegram för att sprida propaganda.

Durov greps i lördags när han anlände till Bourget-flygplatsen utanför Paris. Han släpptes under onsdagen efter att ha förhörts av polis i fyra dagar. Han ställdes inför en förberedande domstolsförhandling under dagen, enligt Paris åklagarämbete. Inte överlämnat dokument Den 39-årige Durov har initialt misstänkts för att inte ha agerat mot att kriminella använder meddelandetjänsten för att begå brott. Telegram ska inte heller ha delat med sig av information eller överlämnat dokument till utredningen, trots att så krävdes i lag. Durov måste anmäla sig till polis två gånger i veckan, samt deponera fem miljoner euro, motsvarande närmare 57 miljoner kronor, i borgen. Utredningen av Durov leds bland annat av av Ofmin, en del av det franska rättsväsendet som arbetar mot exploatering, våld och övergrepp mot barn och unga. Flera medborgarskap Durov är medborgare i Ryssland, Frankrike, Förenade Arabemiraten och önationen Saint Kitts och Nevis. Ryssland har tidigare varnat Frankrike för att försöka "skrämma" den häktade Telegramchefen, och att man inkräktar på yttrandefriheten. Paris svarar med att gripandet inte har politisk grund, och att rättsväsendet utreder Durov.

Koranbrännaren Salwan Momika åtalas för hets mot folkgrupp efter koranbränningar på flera platser i Stockholm. Det skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

Koranbränningarna ska bland annat ha ägt rum utanför en moské på Södermalm under sommaren 2023. – De båda åtalas för att vid dessa fyra tillfällen ha fällt uttalanden och hanterat en koran på sätt som syftat till att uttrycka missaktning mot muslimer med anledning av deras trosbekännelse. Det är min uppfattning att männens uttalanden och agerande faller in under bestämmelsen om hets mot folkgrupp, och det är viktigt att domstolen får pröva den här frågan, säger senior åklagare Anna Hankkio som är förundersökningsledare. Även hans 49-årige kompanjon Salwan Najem åtalas för hets mot folkgrupp, samt bidragsbrott. Bevisningen består enligt åtalet till största del av videoinspelningar från händelserna, skriver åklagaren. Koranbränningarna resulterade i en diplomatisk kris och ett försämrat säkerhetsläge för Sverige.

Texten uppdateras

Efter förra sommarens koranbränningar har åklagare i dag väckt åtal mot två män, Salwan Momika och Salwan Najem, för hets mot folkgrupp.  – Pratar man om islam blir det hets mot folkgrupp, säger Salwan Najem.

Förkämpe för yttrandefriheten eller ljusskygg brottsling? Telegramgrundaren Pavel Durov, ibland kallad Rysslands Elon Musk, beskrivs som ett excentriskt geni med en hisnande förmögenhet. Hans gripande i Frankrike omgärdas av frågetecken – liksom hans liv och relation till makten i Moskva.

Ett fall i Göteborg väcker frågor om vad som egentligen krävs av den som vill bli svensk medborgare. Just nu pågår politiska processer som kan få långtgående konsekvenser – inte minst för yttrandefriheten, skriver Kristina Lindquist.