Sveriges Natoansökan

Senaste nytt om Sveriges Natoansökan - Nyheter, podcasts, videor och inlägg på sociala medier om Sveriges Natoansökan.

Bilderna avslöjar – svenskt medlemskap kan vara timmar bort

Bilderna avslöjar – svenskt medlemskap kan vara timmar bort

I tisdags skrev den nyblivne ungerska presidenten Tamas Sulyok på Sveriges Natoansökan, som tidigare röstats igenom av det ungerska parlamentet. Under gårdagen meddelade Ulf Kristersson att han reser till Washington tillsammans med Tobias Billström. I ett pressmeddelande informerade regeringen om resan, utan att nämna Natoansökan. ”Under besöket sker bland annat bilaterala möten med den amerikanska administrationen och möten med kongressledamöter”, står det i pressmeddelandet. ”Bara timmar kvar” Tobias Billström är dock inte den enda utrikesministern som rest till Washington. På sociala medier delade Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó bilder på hur han stiger av ett plan som möts upp av amerikanska polisbilar. ”Ett regnigt och molnigt Washington“, skriver Szijjártó. Under onsdagen meddelade Szijjártó även att det bara är ”några timmar kvar till Sverige går med i Nato. Ratificeringsdokumenten är snart på väg”. På en bild syns hur han stiger ur en bil med dokumenten under högerarmen. Uppgifter: Flaggan kan hissas på måndag Enligt uppgifter till TV4 Nyheterna kan Sveriges flagga komma att hissas på Natos högkvarter i Bryssel på måndag. Statsminister Kristersson, överbefälhavaren Micael Bydén och flera andra politiker väntas närvara när Sveriges flagga hissas vid lunchtid. I samband med att flaggan hissas är även Natoambassadörer inbjudna och det kommer att hållas presskonferenser.

TV4 erfar: Statsministern och utrikesministern på väg till USA

TV4 erfar: Statsministern och utrikesministern på väg till USA

Planet avgår från Arlanda under eftermiddagen. – Det enda rimliga är att det handlar om Natoprocessen. Men Sverige väntar fortfarande på att Ungern ska deponera sina dokument i USA. Allt pekar på att det kommer ske i närtid, säger Per Hermanrud, politisk kommentator på TV4 Nyheterna. Uppgiften om själva resan till USA bekräftas på regeringens hemsida. Men det står inget om det handlar om just Natomedlemskapet. ”Under besöket sker bland annat bilaterala möten med den amerikanska administrationen och möten med kongressledamöter”, står det i pressmeddelandet. Ungerns nyvalde president Tamás Sulyok godkände på tisdagen Sverige Natoansökan. Texten uppdateras.

Då hissas Sveriges flagga i Natohögkvarteret

Då hissas Sveriges flagga i Natohögkvarteret

Vägen har varit lång och turerna har varit många. Men snart är Sverige med i Nato. Under tisdagen skrev Ungerns president under den svenska Natoansökan vilket gör att det bara återstår detaljer innan Sverige är fullvärdiga medlemmar av försvarsalliansen. Enligt uppgifter till TV4 Nyheterna ska den svenska flaggan hissas i Natohögkvarteret i Bryssel under lunchtid på måndag. Det markerar starten för medlemskapet. Statsminister Ulf Kristersson kommer att närvara i Belgien, men även överbefälhavaren Micael Bydén och andra toppolitiker kommer att vara på plats, enligt uppgifter. Natos ambassadörer kommer att vara inbjudna och ceremonier planeras. Det kommer även att hållas presskonferenser i anslutning till att den svenska flaggan hissas. Ungern var sista land att rösta ja Den 26 februari röstade Ungerns parlament ja till Sveriges Natoansökan. Frågan hamnade på parlamentets bord redan sommaren 2022, men premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz har flera gånger fördröjt omröstningen. Ungern blev det sista av Natos medlemsstater att godkänna den svenska ansökan. – Processen har varit lång, och från svensk sida har den känts ibland förödmjukande och plågsam. Men historiskt sätt (som Stoltenberg ofta säger) har det varit en otroligt snabb process. Andra länder har fått vänta betydligt längre för att bli medlemmar. Länder som Ukraina, Moldavien eller Georgien skulle bara kunna drömma om en så snabb process som Sveriges har haft, sa TV4 Nyheternas utrikesreporter Jona Källgren efter att Ungern signerat dokumenten.

Ungern har signerat Natoansökan – protokollet ska flygas över till USA

Ungern har signerat Natoansökan – protokollet ska flygas över till USA

Efter att Sveriges Natoansökan godkänts av det ungerska parlamentet den 26 februari och sedan undertecknats av talmannen i Ungerns parlament i lördags har nu även president Tamás Sulyok satt sin signatur på protokollet. Det uppger hans stab, enligt Reuters. Det underskrivna protokollet kommer nu att flygas till Washington. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg kommer sedan att bjuda in Sverige att deponera sitt anslutningsdokument till USA. Sverige behöver då formellt fatta ett regeringsbeslut som godkänner det av riksdagen redan fattade beslutet om att Sverige ska gå med i Nato. Därefter ska det svenska anslutningsdokumentet till Washington, sannolikt genom att utrikesminister Tobias Billström (M) åker dit. Frågan har legat på premiärminister Viktor Orbáns bord sedan 2022 – men efter en utdragen process blev Ungerns det sista Natoland att godkänna den svenska ansökan.

Ungern har skrivit under Sveriges Natoansökan

Ungern har skrivit under Sveriges Natoansökan

Ett omröstningsprotokoll publicerat på Ungerns parlaments hemsida på lördagen visar att talmannen László Kövér har skrivit under ratificeringen av Sveriges Nato-anslutning. Nu är beslutet skickat till presidentens kontor för kungörande. Presidenten har fem dagar på sig att skriva på när parlamentet skickat över dokumenten. Ungern väntas få en ny president på tisdag, först då kan ratificeringen undertecknas och skickas över till Washington. Svenska regeringen har behöver också gå vidare med anslutningen på hemmaplan. – Sverige behöver nu fatta ett regeringsbeslut som går ut på att Sverige nu ansluter sig till Nato, säger TV4 Nyheternas utrikesreporter Ritva Rönnberg. Den 26 februari röstade Ungerns parlament ja till Sveriges Natoansökan. Frågan hamnade på parlamentets bord redan sommaren 2022, men premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz har flera gånger fördröjt omröstningen. Ungern blev det sista av Natos medlemsstater att godkänna den svenska ansökan.

Ryska ambassaden kommenterar Sveriges Natoprocess

Ryska ambassaden kommenterar Sveriges Natoprocess

Efter att Ungern som sista land godkänt Sveriges Natoansökan återstår de sista stegen innan Sverige blir fullvärdig medlem i militäralliansen. Den ryska ambassaden i Sverige kommenterar nu Sveriges Natoprocess. ”Ryssland kommer att vidta motåtgärder av politisk och militärteknisk natur i syfte att minimera hot för sin nationalsäkerhet. Deras konkreta innehåll kommer att bero på de villkor och utsträckning av Sveriges integration i Nato inklusive eventuell utplacering i detta land av Natos trupper, stridsmedel och vapen”, skriver ambassaden på Telegram. Trots att alla steg för Sveriges inträde i Nato inte är klara skriver ambassaden att Sveriges inträde i Nato i praktiken är klart i och med godkännandet från Ungerns parlament. Ambassaden: Regeringen vill reta Ryssland I meddelandet skriver ambassaden även att ett svenskt inträde i Nato kommer påverka stabiliteten i det svenska närområdet, men påpekar även att det är Sveriges angelägenhet att välja sin säkerhetspolitik. ”Samtidigt kommer landets inträde i en militärallians som är fientligt inställd till Ryssland att få negativa konsekvenser för stabilitet i Nordeuropa och runt Östersjön som förblir vårt gemensamma område och aldrig blir ett ”Nato-innanhav”, skriver ambassaden. Ambassaden skriver även att de tror att det är osäkert om beslutet är förankrat bland svenskarna och menar att det ligger en politisk feghet bakom beslutet. Man menar även att den svenska regeringen till varje pris vill ”reta Ryssland”. ”Vi kan inte undgå att såsom förnuftigt tänkande svenskar beklaga denna utveckling”, skriver ambassaden.

Rekryterna i Boden redo för artikel fem: "Jag är 100 procent beredd"

Rekryterna i Boden redo för artikel fem: "Jag är 100 procent beredd"

Det ungerska parlamentets omröstning innebär att samtliga medlemsländer nu har godkänt Sveriges Natoansökan. På Norrbottens regemente har rekryterna följt processen. – Jag tycker det är en bra sak att vi har en sådan stark allians bakom oss nu. Nackdelen kan ju vara att andra länder känner sig hotade nu när vi är med i Nato men jag ser främst fördelar, säger Tindra Simonsen, värnpliktig. ”En trygghet” Hos artilleriregementet A8 i Boden utbildas just nu 250 värnpliktiga. För 95 av dem stod isvaksbad på schemat under tisdagen. Vattnet må ha varit kallt, men att Ungern tillslut sagt ja till svenskt medlemskap i Nato är knappast någon kalldusch. – Jag följde det ganska noggrant i går och när beslutet väl kom kände jag att det var väl på tiden. Jag tycker om hela den här principen, en för alla, alla för en, säger Lucien Lorent, värnpliktig. Lucas Hallin, som också han är värnpliktig, håller med. – Det som är bra är att det känns som en trygghet, speciellt nu när det är lite oroligt här i världen. Medvetna om förändringar Rekryterna i Boden är klara med sin värnpliktsutbildning i slutet av maj. Att ett svenskt Natomedlemskap påverkar en eventuell framtid inom Försvarsmakten är något som de är medvetna om. – För oss som värnpliktiga kommer det nog bli mycket större övningar. Att fler länder kommer in och deltar, sen om man väljer att fortsätta inom försvarsmakten så kan de bli mer utlandsinsatser, säger Tindra Simonsen, värnpliktig. – Jag har ju sökt till officersprogrammet och det är klart att det finns en möjlighet att man blir stationerad någon annanstans än i Sverige, men det är något man är medveten om när man väljer att söka, säger Robin Moberg, värnpliktig. Under Natoprocessen har paragraf fem hamnat i fokus. Den innebär att ett angrepp mot ett Natoland ska betraktas som ett angrepp mot hela alliansen. Och bland rekryterna är det något man är både medveten om och redo att efterfölja. – Absolut, det är jag 100 procent beredd på. När man går med i Nato är det ju lite som ett kontrakt man skriver på. Att vi stöttar varandra i vått och torrt, avslutar Lucas Hallin

Militärexperten: Här är fyra potentiella frontområden i Sverige

Militärexperten: Här är fyra potentiella frontområden i Sverige

Ungerns parlament har godkänt Sveriges Natoansökan vilket innebär ett steg bort från den svenska alliansfriheten. – Det innebär även ett adjö för en huvudtanke om hur Sverige skapar säkerhet för sig självt. Nu går vi in i ett försvar för kollektivt försvar och då måste vi tänka helt nytt, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan. Han tror att Sverige blir en nyckelroll i regionen på grund av det geografiska läget. – Vi ligger i mitten utav en uppförstorad baltisk region som innefattar Nordsjön, Barents hav och Arktis. Där är Sverige litegrann utav en nod. I Sverige kan man då lagra förnödenheter, militärmateriel samt operera från svenska baser från ett skyddat läge jämfört med frontstater med direkta gränser till Ryssland. – Det här skapar för Sverige en unik möjlighet – nämligen att vi kan försvara Sverige på andra sidan Östersjön. Det var det vi brukade göra på den gamla stormaktstiden. Nu kan vi göra det igen, fast inte ensamma utan tillsammans med andra. Geografiskt utsatta områden i Sverige vid krig Det finns dock fyra strategiska områden i Sverige som kan bli indragna i tidiga skeden vid konflikter. – Den region som ringar in Göteborg handlar om både fönstret mot väst men även inträdet i Östersjön. Det här är viktigt för att båda få in förnödenheter men också för att stänga ute stridsfartyg och annat. En av regionerna är centrerad runt Gotland och snuddar vid ryska Kaliningrad – Det här har ju varit en stor utmaning i svensk försvarspolitik sedan 2015 när vi åter började fokusera på närområdet och kolla på vad som händer om Ryssland vill erövra Gotland för att på så sätt förneka Nato-möjligheter att operera i centrala och södra Östersjön samt förhindra möjligheter att förstärka Nato i Baltikum. ”Svenskt orosmoment” En cirkel centrerad kring Åland utgör en annan av regionerna. Något som är en gammal finsk-svensk intressefråga då Åland varit demilitariserat sedan det första Krim-kriget på 1850-talet, enligt Jacob Westberg. – Det här börjar bli en fråga i Finland nu också. Nordkalotten, även kallat Nordområdena i Norge, är dessutom en av fyra regioner. – Det området ökar i intresse nu. Det har att göra med att det börjar bli besvärligt för Ryssland att operera i Östersjön när både Sverige och Finland blir medlemmar vilket ökar betydelsen utav hamnar och militära installationer uppe i norr. – Det här är även ett gammalt svenskt orosmoment – om ryssen kommer landvägen i stället för en invasion över Östersjön. Han understryker att cirklarna över områdena, om Sverige ska operera, även är på andra sidan Östersjön. – Där vi skapar säkerhet. Inte bara för Sverige utan för alla länder i regionen.

Sveriges Natoansökan på YouTube

Sveriges Natoansökan påskriven – det händer nu

Den svenska Nato-ansökan är nu påskriven. I den här specialsändningen reder Aftonbladets reportrar och andra experter ut vad ...

Aftonbladet på YouTube

Stoltenberg: Turkiet godkänner Sveriges Natoansökan

Turkiet godkänner Sveriges Natoansökan. Det bekräftar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff. Beskedet ...

Expressen på YouTube

Här är Erdogans krav på Sveriges Natoansökan

Så kan det turkiska valet avgöra den svenska natoprocessen. Här är Erdogans tre krav för att godkänna Sveriges Natonansökan.

Aftonbladet på YouTube

Turkiet har godkänt Sveriges Natoansökan: ”En milstolpe” | Nyhetsmorgon | TV4 & TV4 Play

Turkiets president Erdoğan skrev sent igår under Sveriges Natoansökan, ett och ett halvt år efter att förhandlingarna inleddes - två ...

Nyhetsmorgon på YouTube

Turkiet säger ja till Sveriges Nato-ansökan

Du prenumererar väl? http://www.youtube.com/subscription_center?add_user=ExpressenTV Under måndagskvällen fastställdes ...

Expressen på YouTube

Sveriges Natoansökan i poddar

Därför fortsätter Erdogan tjafsa om Sveriges Natoansökan

Det lät ju så lovande från Turkiet på Natotoppmötet i somras. Sveriges ansökan skulle godkännas så snart som möjligt. Men var det bara tomma ord - igen? På en kvart får du veta vilka nya hinder som ligger i vägen för den svenska Natoansökan. Med Jesper Sundén, Mellanösternanalytiker.